Ehrengranat delar in sin ridlära i två huvuddelar:
hästen i skolan och ryttaren i skolan. I den första
delen behandlar han hästens anatomi med rörelselära
och skolvägen, i den andra skolryttaren och
beridaren.

I början av beskrivningen på dressyrens metodik
betonar han vikten av kännedomen om
hästens andliga väsen och betydelsen av hänsynstagande
i dressyren till hans intelligens och själsliga
egenskaper. Han beklagar vetenskapens ofullkomlighet
i detta avseende och är den första att
ana och framhålla förståelsen av hästens psyke såsom
villkoret för ridkonstens fulländning.

År 1800 blev han kornett vid Södra skånska
kavalleriregementet, studerade följande år anatomi
och veterinärvetenskap i Lund och utbildade
sig sedan ytterligare i den högre ridkonsten
vid danska Kungl hovstallet. Samtidigt fortsatte
han sin utbildning i veterinärvetenskap i veterinärskolan
i Köpenhamn och fullbordade även
sina kunskaper i körkonsten för livkusken Black i
Köpenhamn.

1809 blev Ehrengranat understallmästare
hos konungen och de närmaste åren därefter reste
han runt i Ryssland och Europa för att för statens
räkning köpa upp beskällare och remonter för
Livgardet till häst.

Avhandlingen om hästens anatomi inleder
han med franske Stallmästaren Du Paty’s fråga:
"est il pardonnable à un écuyer d’ignorer
l’anatomie du Cheval?" Och ledd av de franskastallmästareveterinärernas banbrytande arbeten
inom detta område, besvarar han frågan på ett
sätt, som förskaffat oss den bästa utläggningen av
förhållandet mellan hästens byggnad och ridkonsten.
Ehrengranats indelning av och observationer
beträffande hästens rörelser i allmänhet och såsom
de te sig för blicken hör till det fullständigaste
och skarpsinnigaste, som dittills blivit offentliggjort.
Hans uppfattning av denna frågas
betydelse för undervisningen framgår av hans beskrivning
på en som han kallar mobilhäst, en
mannekäng, ägnad att fixera och till åskådning
fasthålla de olika momenten av hästens rörelser.

Ar 1814 utnämndes han till direktör vid Flyinge
stuteri, där han ända till 1824 själv bestred
veterinärtjänsten. 1817 blev han stallmästare hos
konungen och chef för stuteriet och 1829 utnämndes
han till hovstallmästare.

Då stuteriet 1836 förvandlades till hingstdepå
i strid med Ehrengranats åsikter, begärde
han tjänstledighet och flyttade till Stockholm.
Samma år publicerade han sin berömda ridlära,
det enda klassiska arbete om ridkonst, som utkommit
från trycket på svenska.

Ehrengranat dog 1842.

Mobilhästen ägs numera av Nordiska museet i Stockholm, med placering på Strömsholms slott. Under 2003-2004 inlånad till museets stora utställning "Hästen - tyglad, piskad, älskad".